Thursday, July 23, 2009

CONDOLENCES - JOE FERNANDES (COLVA/KUWAIT)


CONDOLENCES - JOE FERNANDES (COLVA/KUWAIT)

I, Fidelis Fernandes from Colva, along with my wife and children, express my deep regret over the sudden and shocking death of our friend and colleague,
Joe Fernandes on 22 July 2009 at Mangalore while undergoing a bypass surgery.


Joe Fernandes and myself shared best of moments during many of our activities for the cause of Goa, Goan community, cultural and sporting programmes and also during the fund collection campaign for the construction of Colva Church Hall in Goa. Joe Fernandes was sincere and dedicated in his decisions to help social and charitable causes especially for the causes of Colva villagers in Kuwait and in Goa since a long time now.

In his sudden death we lost a good colleague and a friend, Goan community lost a dedicated lover of Goan causes, sports world lost a great sports lover especially the soccer, and Colvakars in Kuwait and in Goa lost one of the strong activists.


May his soul Rest In Peace and may the Heavenly God give courage to his wife and both the daughters to bear this colossal loss.




FIDELIS FERNANDES & FLY
KUWAIT
Email: fidelis_4@hotmail.com

Friday, April 10, 2009

Mog Mogan Vaddta


Mog Mogan Vaddta

Udka vinnem doriak mol na, uzvadda vinnem suriak valor na, fulam vinnem zhaddak suropai na toxench moga vinnem mon'xak orth na. Mog korunk ani mog gheunk hantunuch mon'xachi sopurnn khoxalkai asa, ani hich khoxalkai onnbhovunk monis axeta. Mog mhollear pon’ttentlem tel, zache vorvim pon’tti zollti ani uzvaddit urta. Mog mhollear mukhel chavi, zache vorvim sogllim khoxalkayechim daram ugtim zatat. Mog korunk (create) zaina, punn to apunnuch zata. Fulam apunn zaun fulunk zai, tednach tachi sobitai chodd vell togta. Punn amchea hatamni fuloilolea fulachi sobitai rokddich bavta. Dusrea utramni, mog konnacheanuch vikto gheunk zaina, punn to fukott mellta. Ani fukott mell'lolo mog khoro mog. Punn mog hea utracho veglloch somoz apnnailolo amkam dixtti poddta. Mogachea nanvan, mogacho fog ani fogacho bhog zal'lo dixtti poddta. Punn khorea mogacho orth kitem?
Tuvem tujea jivitant kednam mog kela? Oxem konnak vicharit zalear, 'na' oso zobab amkam melltolo. Mog hem utor aikoloearuch, amchim tornnatim chedde-cheddvam modlo mog mhonn somzotat. Mog mhollear ek khor bhavna, zache vorvim tujem kalliz, dusrea kallzak bhett'ta. Mogachi kholai somdira itli khol, tacho thav amchean gheunk zaina, punn to fokot onnbhovunk zata.Udok mon'xak jiv dita ani jiv kaddta, toso mog mon'xak jiv dita ani jiv kaddta. Mog nasloleak mog dilo zalear, taka jiyeupacho novo orth mellta punn, mogan jiyetoleacho mog sanddlo zalear, taka anik jiyeupachi koslich umed aschi na. Zonn ekleak mogi asta, magir tea mogiachem rup khoinchem-i asum. Cheddeak-cheddvachem, ixttak ixttachem, avoi-bapaik bhurgeanchem, bhavnanchem, bhurgeank xemai-xepaichem vo avoi-bapaichem, adi. Oso mogiacho veg-vegllo somoz asa. He nodrentlean ami soglim mogianch.
‘I LOVE YOU’, hanv tuzo mog kortam him utram aiz sovai zaleant. Konn kannak-ui mhonnta ani fottoita. Him utram cheddvachea kallzant rig korunk ek 'password' koxem zalam. Hea utrantlo orth kitlo moladik to aichea mog kornnaramni somzun, vaprunk zai. “Mog mogan vaddta” hem sot. Karonn aidonantlem udok vaddounk udkachi goroz, punn anik kitem-i ghalun udok vaddounk chintlem zalear, udkachi nitollsann vetoli. Toxench mog, mog diunuch vaddounk zai. Ragan-krodhan mog vaddona punn mogachi nitollsann vochun mogacho thoinch xevott zata.
Fattich amchea vorgantlea folkeacher (board), “love is blind” him utram vachun mhojem mon chintnamni ghuspolem. Tench vachun mhozo ek sangati oxem udgarlo, “love is blind” mhonnttat ani 'blindly’ kazar zatat.” Oi, mog kudd'ddo ani kudd'ddeaponnanuch kazar zavop mhollear, khorea mogacho xevott. Karonn, mog zata tednam khoincheach ani koslech vostuchi vo gunnanchi allabondi asona, punn don-ui mon’xam eka-mekachea gunnank soddun, ogunnak kudd'ddim zatat. Zaite pavtti oxi got zal'li amkam mell'lea astoli ki, nhovro kallo vo boro dispi nhoi, punn vokol gori-pitt ani rupan bhangar. Hanche modem itli ontor ason-ui tim koxim mogant poddunk xoktat? Hoch proxn magir amkam suttavo zaina. Magir ho proxn vokol-nhovreakuch vicharlear, tanche-i lagim ghoddie tuka zap diunk zaunchem na, karonn ho zaun asa mogacho jadu, to konnakuch somzona, punn dogaincheanuch to onnbhovunk zata. Mhojea onnbhova pormannem, monis kitlo-i sobit vo sundor diso, tacho mog ani tachi avodd tachea bhitorlea kallzacheruch adarloli asta.
Aichea somazant amkam zaite mog korpi bhett'tat punn mogall kallzache thoddech astat. Mog korop ani mogall zavop hem vegllem. Mon'xak ghoddie mog zait, punn ho mog koso dakoll korpacho hachi zannvikai nasot zalear, koslo faido? Jivitant mogall zaun mog jikhun ghevop hantum vegllich umed asta.

Roman Rodrigues

Konknni tiatrachi Akademi sthapli


Mog Mogan Vaddta

Udka vinnem doriak mol na, uzvadda vinnem suriak valor na, fulam vinnem zhaddak suropai na toxench moga vinnem mon'xak orth na. Mog korunk ani mog gheunk hantunuch mon'xachi sopurnn khoxalkai asa, ani hich khoxalkai onnbhovunk monis axeta. Mog mhollear pon’ttentlem tel, zache vorvim pon’tti zollti ani uzvaddit urta. Mog mhollear mukhel chavi, zache vorvim sogllim khoxalkayechim daram ugtim zatat. Mog korunk (create) zaina, punn to apunnuch zata. Fulam apunn zaun fulunk zai, tednach tachi sobitai chodd vell togta. Punn amchea hatamni fuloilolea fulachi sobitai rokddich bavta. Dusrea utramni, mog konnacheanuch vikto gheunk zaina, punn to fukott mellta. Ani fukott mell'lolo mog khoro mog. Punn mog hea utracho veglloch somoz apnnailolo amkam dixtti poddta. Mogachea nanvan, mogacho fog ani fogacho bhog zal'lo dixtti poddta. Punn khorea mogacho orth kitem?
Tuvem tujea jivitant kednam mog kela? Oxem konnak vicharit zalear, 'na' oso zobab amkam melltolo. Mog hem utor aikoloearuch, amchim tornnatim chedde-cheddvam modlo mog mhonn somzotat. Mog mhollear ek khor bhavna, zache vorvim tujem kalliz, dusrea kallzak bhett'ta. Mogachi kholai somdira itli khol, tacho thav amchean gheunk zaina, punn to fokot onnbhovunk zata.Udok mon'xak jiv dita ani jiv kaddta, toso mog mon'xak jiv dita ani jiv kaddta. Mog nasloleak mog dilo zalear, taka jiyeupacho novo orth mellta punn, mogan jiyetoleacho mog sanddlo zalear, taka anik jiyeupachi koslich umed aschi na. Zonn ekleak mogi asta, magir tea mogiachem rup khoinchem-i asum. Cheddeak-cheddvachem, ixttak ixttachem, avoi-bapaik bhurgeanchem, bhavnanchem, bhurgeank xemai-xepaichem vo avoi-bapaichem, adi. Oso mogiacho veg-vegllo somoz asa. He nodrentlean ami soglim mogianch.
‘I LOVE YOU’, hanv tuzo mog kortam him utram aiz sovai zaleant. Konn kannak-ui mhonnta ani fottoita. Him utram cheddvachea kallzant rig korunk ek 'password' koxem zalam. Hea utrantlo orth kitlo moladik to aichea mog kornnaramni somzun, vaprunk zai. “Mog mogan vaddta” hem sot. Karonn aidonantlem udok vaddounk udkachi goroz, punn anik kitem-i ghalun udok vaddounk chintlem zalear, udkachi nitollsann vetoli. Toxench mog, mog diunuch vaddounk zai. Ragan-krodhan mog vaddona punn mogachi nitollsann vochun mogacho thoinch xevott zata.
Fattich amchea vorgantlea folkeacher (board), “love is blind” him utram vachun mhojem mon chintnamni ghuspolem. Tench vachun mhozo ek sangati oxem udgarlo, “love is blind” mhonnttat ani 'blindly’ kazar zatat.” Oi, mog kudd'ddo ani kudd'ddeaponnanuch kazar zavop mhollear, khorea mogacho xevott. Karonn, mog zata tednam khoincheach ani koslech vostuchi vo gunnanchi allabondi asona, punn don-ui mon’xam eka-mekachea gunnank soddun, ogunnak kudd'ddim zatat. Zaite pavtti oxi got zal'li amkam mell'lea astoli ki, nhovro kallo vo boro dispi nhoi, punn vokol gori-pitt ani rupan bhangar. Hanche modem itli ontor ason-ui tim koxim mogant poddunk xoktat? Hoch proxn magir amkam suttavo zaina. Magir ho proxn vokol-nhovreakuch vicharlear, tanche-i lagim ghoddie tuka zap diunk zaunchem na, karonn ho zaun asa mogacho jadu, to konnakuch somzona, punn dogaincheanuch to onnbhovunk zata. Mhojea onnbhova pormannem, monis kitlo-i sobit vo sundor diso, tacho mog ani tachi avodd tachea bhitorlea kallzacheruch adarloli asta.
Aichea somazant amkam zaite mog korpi bhett'tat punn mogall kallzache thoddech astat. Mog korop ani mogall zavop hem vegllem. Mon'xak ghoddie mog zait, punn ho mog koso dakoll korpacho hachi zannvikai nasot zalear, koslo faido? Jivitant mogall zaun mog jikhun ghevop hantum vegllich umed asta.

Roman Rodrigues



_________________________________

Konknni tiatrachi Akademi sthapli

Gõykaranchi khup kallachi ievzonn Tiatr Akademi sthapunk asli ti xekim atam purai zali. Atam he Akademi udexim 117 vorsanchea tiatrachea vavrak mhotv vaddtolem ani tiatracho-i dorzo voir sortolo, oxi opekxa zalea. Konknni tiatranchim boroupam xudh ritin zaunchim mhonn amkam dista. Adle tiatrist apnnak somzota ani upkarta toxem tiatrachem boroup kortale. Tiatrachim sogllim boroupam - Romi vo devonagori zaum, promann ritin asunk he Akademichea vavurpeamni vavurchi goroz asa. Na tor bexttench nanvam purtench kam’ kelem ani aplem sadoilem mhonnlear Akademicho vavr nirfoll zaunk favona. Amcho fanki tiatrist Tomazinho Cardozo baban hacher chotrayen lokx diunchem. Osli Akademi ghoddun haddpachi tachich ievzonn oxem hanv somzotam. Tachea fuddariponna khal Akademicho vavr nettan fuddem vetolo, ani Gõycho tiatr unchlea dorjear pavtolo mhonn axa ballgitam.

Jeremias Furtado
Sangolda



Gõykaramni montri-amdaranchea
zallant poddchem nhoi


Zaite pavtti Gõykaranchea susegadponnacho faido kaddun amchea Gõykarank amdaramni zaum montreamni fottoileat, na zalear fottoupachim kamam korun kaddleant. Atam Gõykaramni sadur ravpacho vell aila. Lokacheo svato ani ghoram vikunk fuslaileant. Karonn, Mumboiche ani Dil’liche bildor Gõyant yeun ordea molan svato ani dongor xetam gheun apunn girest zaun gele. Bhailea lokak haddun Gõyant bhorlo. Gõy atam sarkench padd zalem mhonnlear mhoji fott zaunchina. Europacho ani sonvsarantlea onek desancho lok Gõychea nisorgachi sobitai polleunk ani jivak sukh somadhan bhogunk ietalo; punn atam Gõyant nisorguch disti poddona, bogor imaroti-imaroti distat mhonn adim Gõyant ietale te Europi lok sangun dukhi zatat. Gõyant jeo imaroti bandleat teo togpacheo nhoi, tancheo bandavolleo pollelear bhirantuch ieta. Bhroxttachar tantum misoll zala; na tor tea imarotincho bhesuch amkam xiddkaunnechem chitr dakoita.

Joseph Carvalho, Mumbai



Mandovi nodint kitle kasino?

Fattlea satolleant tumi V.Ixtt-achea poilea panar Mandovi Nodint kitle kasino mathallea khal ek khobor diun vichar kela. To vichar boro asa. Mhojea-i monant tosloch vichar ietalo. Gõychea lokan itlo virodh kela ani kasinocher khorayen boroilam astana-i amchea sorkaran panch kasino botti haddloleo ani atam sovi ubi kelea mhonntoch hem bezababdarechem kam’ nhoi, tor anik kitem mhonnchem? Nokreo zai mhonn koslo-i udyog suru korum ieta zalear borem zalem. Hea udyogam vorvim Gõyant boreponn ietolem tea poros vaitt chodd ietolem mhonn sangtat. Tea xivai, Ponnjeche Mhanogorpalikeche kocherint-ui goddbodd zalo mhonn ami aikolam. Gõykarank xantin jiyeupak hea fuddem mellchem na kai dista. Sorkar lokak naka asloleo vostu kiteak mhonn haddta tench somzona. Dekun Mukhel Montri Digambar Kamatan hacher bariksannen lokx ghalchem ani aplim panvlam ubarchim mhonn amchi vinonti.

Jerry Fernandes
Vasku




Dhargal `sports City-k lokacho virod

Peddnem talukentlea Dhargal ganvant ‘Sports City’ vo khellam moidan komplex bandpachi ievzonn cholta taka thoinchea lokacho boroch virodh zala. Kiteak, osle motte- motte komplex bandun ganvchea lokak faido chodd zaupacho na; faido zatolo to amchea vhodd-vhodd babank. Tanchim borim bolsam bhortolim. Soglea zageancher oslich got zalea tem ami pollelam. Hangasor-ui kainch vegllem zaunchem na. Montreancho ani amdarancho adar gheun dusre vhoddle monis apli girestkai vaddoitat. Dhargalcho lok aplim xetam kamais korun jiyetalo ani aplem udarposonn kortalo. Atam hea xetanche zomnicher khellam moidanam ani komplexam bandun thoinchea lokak odikuch durboll kortole. Dekun hea lokan he ievzonnek virodh kela. Punn hi ievzonn fattim kaddtit vo ti aple podven fuddem vhortitxem dista. Karonn, podveche monis sorkarak haloitat ani aplem kam’ korun kaddtat. Durbollanchi doya korpachem mon atam kiteak bigoddlam vo durbollanchea nanvan aslolech odik girest zaunk kiteak vavurtat?

Sachin Pednekar, Peddnem

Vachpi Boroitat - V-Ixtt

Vachpi Boroitat

Ram Sena vixim
chotrai dhorchi
Gõychea sorkaran Ram Senacher bondi ghalea mhonn soglleank borem dislem. Punn itleanuch ogem ravlear upkarchem na. Kiteak, tacho fuddari Pramod Muthalik apli tozvit korun fattlea darantlean bhitor sorpache proyotn kortoloch. Amche thodde monis aiz ek, faleam dusrem korpache asat. Te rokddech bhultat ani magir fostat. Adim oxech fosleat. Amcho Ghor Montri Ravi Naikan dhorlea ti vatt bori asa. Kortat tem kam’ promannikponnan kelear folladik zata, na tor tacho porinnam’ veglloch zaunk pavta. Dusri gozal, montreamni ani amdaramni aiz ek, faleam aplea faideachem polleun kortat tem matr vaitt, lokak fottoupachim kamam korchim nhoi. Toxem korun Gõychem zaitench padd zait veta. Hache vixim Gõykaramni chotrai dhorchi.
Pedro Fernandes,Verna

Sudaropachea nanvan
fuddarachem nisonnton

Gõyant sudarop korchea nanvan zaiteoch ievzonneo voir sortat. Sorkaracho Regional Plan gorje bhailo, to Gõychea sudaropacho nhoi mhonn soglleankuch dista. Gõy soimbanuch nisorgachem.Tachem sudarop korpachi gorozuch nam. Fokot nokream khatir karkhanneanchi chodd goroz. Atam sudarop korpachem kam’ cholta tem amchea faideachem nhoi, ponn nisonnton korpachem. Imaroteo bandun bhailea lokak haddun hangasor koslem sudarop zatolem? Bhailea lokak haddun Gõychi lokvosti vaddoitat; Gõykarank kainch faideachem zaina, ponn khup vaitt ieta ani ailam tem amchea dolleamni ami polletanv ani fuddarak ietolem tacher-ui amchi nodor veta. Ganvamni kochro vaddta, zomnintleam udok ibadd zata, sondasachea septik tenkanchem mhellem udok jirun bayom ibadd zaleo, hem vhoddantlem vhodd noxtt uprasta. tem atam konnak disona, punn fuddarak gomtolem. Mhargai vaddun veta, Gõykaranchem Gõykarponn nattak zata. Gõyantle zaite Gõykar bhailea ganvamni asat, punn tankam thoim zai toxem korunk mellona; hangasor bhailea lokak zai toxem korunk odik podvi mellta.
Basil Carvalho, Mhapsa

Lok Sobhecheo vinchnnuko

Thoddeach disamni Gõyant Lok Sobhecheo vinchnnuko zatoleo. Konnak vinchun kaddun Lok Sobhent dhaddcho ho ek motto proxn. Gõykaramni bhov chotrayen aplem mot ghalchem. Zaite zann amchea darancher ietole haka mot di, taka mot di mhonn sangtole. Zo monis desache Ghottnneche nem’ samballta ani sekular monacho, sekular chintpacho, dhormvad korina vo dhormvadachea monacho nhoi teach mon’xak vinchun kaddcho. Desant, ganvant rajyant duspotticho motbhed korina, lokachea borea khatir vavurta, zalear polleunk zai. Katolk Gonvlli-Bapamni mhotvachem margdorxon dilam tem monant dhorpachem ani tacher kholayen niyall korpacho. Tea margdorxona pormannem ami motam diunk vavurlear desak bore fuddari melltole. Ami vinchun kaddtanv vo motam ghaltanv tacheruch konn amdar vo khasdar nivddun ieta, mhonntoch boro vo vaitt ievpachi zababdari dor motdaracher tharloli asa. Hi zababdari ami fikirin pallum-ia.
John Serrao, Moddganv

Nennarponn

Saxttintle boliek neay diyai hea mhatallea khal S.M.Borges-an boroiloli chitt vachli. Dhormik borpavollint vaporloli boli ani xikxonnik mollar vaporloli boli hanchi Borges bab tullna korta tem polleun hansunk ailem. Kristi dhorm’ Gõyant Purtugezamni haddlo. Mhojea bhurgeponnar, Gõyche suttke adim, Gõyantlea igorzamni dhormik borpavoll Latin bhaxen asli. Ami Misak vetale punn padri kitem mhonnta ani ami kitem zabab ditanv tacho amkanch orth somzonaslo, kiteak ti soglli borpavoll Latin asli. Somzonasloli bhas asli torui xekddeamni vorsam amchea lokan Kristi dhorm’ rakhun dovorlo. Itlench nhoi, dis, mhoine ani vorsam sortat titli Kristi porza vaddot geli. Ek utor porian somzona tosli amchea dhormachi bhas mhunn lokan Kristi dhorm’ soddlona. Hachem karonn, khoinchea-i mon'xachim dhormik bhavnam bhaxecher, boliecher vo lipicher adarun asonant. Dhormik bhavnam fokot bhavarthacher adarun asta. Tea khatir dhormik borpavoll ani dusri borpavoll ekamekak sor korop mhonnche vhodd nennarponn!

Tomazinho Cardozo, Kandolle

Tuesday, February 10, 2009

V-Ixtt Potrachea Vachpi Boroitat


Vachpi Boriotat


Pri. Ubaldak Porbim
M. S; Halinch Pri. Ubaldo Fernandesan Liplolim/Sanddlolim Mannkam Motiam mhattalea khal ek pustika uzvaddailea, ti mhaka dhaddli mhonn hanv taka dhin’vaxi. V. Ixttar boroil’le he tache rosall ruchik lekh Te vachtam title pavtti anikui vachinuch distta. mhojeam natrank teo khobrô vachun hanv sangtam , tim-i vachtat. Supurlim boroupam khorim ponn khup ruchichim. Pri. Ubaldachim boroupam sodanch sadim sompim jivitak lagu zavpachim. Khorench tim mannkam motiam liplolim, to tim sodun kaddta ani amkam dita. Deva sorxim vhortat ani vachlea uprant “Shalom” monachi xanti mellta. Hea boroupamni Pri. Ubaldo dusreank poilo zago diunk xikoita, pixeponnantlean xanneponnak pavoita, ghetlolem dupett portem diun, borem jivit jiyeun, jivitant sogllem punzailolem hangach dovrun morunk xikoitat ponn morchea adim vachpi aponui mannkam motianch zatat. Kongeachem svong mon’xak xanneponnan jiyeunk xikoita. Devalagim ulounk ani magnnem korunk apoita. Monis mon’xak nakartat ponn Dev mon’xak vinchta. World Kopache fainalint Zinedine Zidane hanchi khobor kelea. Kitlo borea sobhavacho ani thondd toklecho khellgoddi to. Eke goddie bhitor taka ragacho zor choddta ani tokli marun Marco Materazzik zomnir apttita. Hoi futtbollacho kunvor eka khinna bhitor chiklant poddta. Varoulolem dudh portun bhorunk mellona. Mungllurchea 17 hokol-nhovreanchem logn jivitantleo pon’ttyeo pettoun kallzantli priti vanttunk apoita. Chak-chak porzollit choli Gitanjoli, zogzogtim nokhetram Rani Mukerjee ani Amitabh Bachchan “Black” cholchitrant porzolltat. Munnabhai (Sanjay Dutt) bondkhonnint ravun Dev apnnak rakhta mhonn Devak dhin’vasta. Devak ami vollkhonanv, ami doryant buddttanv tedna amkam dev zai. Pri. Ubaldo boroupant onnbhovlolem vhoddlem mannik. 1958 vorsa to Adari Sompadpi aslo Tachi likhnni bori dharechi. V. Ixttak 90 disanchi bondi ghali tedna khoddop koxem ubem ravun avhan dilem. Zoit V. Ixttachem zalem. Pri. Ubaldon anikui amkam liplolim sanddlolim mannkam motiam diunchim Pilar ietlom tedna bhettchem Pilarchea Faroh dadak sangun divior.

Domnic Lacerda..Utorda



Konknniche Romik Maneotai diunchi
M.S; Gõychi bhas Konknni Romi zanv Nagri loj uloita Konknni Rajbhas zaunchi mhunn Gõykar khub zhuzle ani xekim 1987 vorsa ‘Official Language Act’ lagu korun Devnagori Konknni Gõychi Rajbhas mhunn manun ghetli. Punn ‘Language Act’ pas kortana ‘sub-clause’ ghalo ani Moratti ji Konknni nhoi tika serkari vavrak vaprunk sotea dili. Hem koxem zaunchem? Tê suvater Romi lipintlean Konknni ghal'li zalear chodd borem aslem. Punn Konknnichi Romi lipi nakarun ani lipicho vegllochar korun sorkaran suttavo korunk zaina toslo proxn Gõykaram mukhar dovorla. Hakach lagon aiz lipicho vad cholta ani Gõykaram modem don monancho vegllochar (difference of opinion) zata. Zalear, Gõykarank doxim korunk konnem uzo lailo?

Ayres Sequeira, Salvador do Mundo



Xetamni kharonnim udok gheunchem nhoi
M.S; Amche modem thodde monis asat, te gimachea disamni nistem marunk zai mhonn manxechim daram ugddun nodichem kharem udok xetamni ghetat. Hem kortub borench vaitt. Oxem korun kharonnean lokachim xetam padd zatat ani pikavoll zaina. Hem monant dhorchem. Xetam vompinant tankam nistem posunk xetam bhaddeak ditat. Batim ganvant hea disamni oslo proxn uprasla, zaitea lokan virodh kela. Pavnni kortolea odhikareamni xetkareanche tras polleunche, kharonneant biddoilolim xetank pik zaina, mhonntoch lokak khup luskonn zata. Oxench zaitea ganvamni ghoddta. Odhikareamni apnnak podvi asa mhonn apnnak zai toxem korunk favona, soglleanchem boreponn pollevnk zai. Apnnak borem takach borem kelear upkarona. Somazachea boreak poddtoleo ievzonno fuddem vhorunk favo.

Joaquim Rebello, Ponnje



Pilar nakear‘island’ gorjechem
M.S; Kitlech pavtti kitlea zannamni Pilarchea tiskear `island’ vo ek ‘circle’ bandpachi goroz mhonn suchoilam, punn azun porian konnench kanar dhorunk na. St. Andrechea Motdarsonghachea adlea amdarak porian sanglolem asa, punn kiteakuch upkarunk na. Atancho tornnato Amdar Francisco Silveira tori hi suchovnni mandun gheit zalear borem asa. Tacheanuch hem kam’ korun dakoum ieta. Na tor tem kam’ kednach zaitxem na. Zaite pavtti tea zagear obsoeg zaleat. Ek pavtt Nuvemcho ek tornnato mornnak sampoddla. Disandis ttrefik vaddot asa. Dusrem mhonnlear, thoimsor bos-stendd tharavpak zai. Tisrem, Agxe bazarant motoram, motor-saikoli rostear dovrun lok bazarant zaum posreancher vetat, tem-i mona korunk zai. Hem kam’ Francis Silveira babacheanuch korunk zatolem mhonn somzotat. Treffik cholonk thoim chodd kottin zata. Osleo somazacheo oddchonneo hea kallar rokddeoch suttaveo kelear borem.

Patrick Fernandes, Ponnje


Elvis bab boro karbhari
M.S; Gõyant zaite sorkari odhikari ani karbhari yeun gele.Hantle choddxe Gõyam bhaile, zalear bhov thodde Gõykar asle. Fattlea 20 vorsanchea kallant zaite Gõykar unchlea ud’dean-cher nemle, hem pollevn zaitea Gõykarank borem dislem. Hea odhikaream modem Elvis Gomes Gõychea Turizm Khatea-cho ani Turizm Vikas Mha-mondollacho Direktor asa. To aplea kamak poilo- voilo zago dita. To ek adorx ani promannik, vellachem mhotv samballpi. Aplea vavraddeank koxe vagounche ani aple koche-rintlem kam’ koxem korun gheunchem tem bes-borem taka somzota. Gõy-chea daizachem mhotv to rakhunk vavurta. Gõychi sonvskrutik porompora samballun Gõy bhailea desamni fanki korunk tachem mon. Turizmacho prochar korunk to vavurta. Gõychea Sorkari Khateamni oslea odhikareanchi goroz.

Alvaro Gomes,
Ban’navle.

Vachpi Boroitat

Mha Gonvlli-Bapacho Sondex
M.S; Agostache 17ver Niti ani Xanti khatir amchea Mha Gonvlli-Bapan dil’lo sondex justuch vellar amkam vachunk mell’lo. Osle sondex V.Ixtt-ar dilear Gõychea toxench bhailea-i chodd lokak vachunk mellta. V.Ixtt hem satollem Pilar thavn uzvadda ieta mhonn tem Pilarchench oxem chintunk favona. Tem potr Gõyche Arkidiosezintlem Katolk potr, tacher zaiteô Katolk khobrô ietat, jeo amkam dusrea disalleancher mellonant. Konknni vachtoleam khatir amchea Mha Gonvlli-Bap Filipe Neri Ferrao-n aplo sondex dita tednam Konknnintuch boroun V.Ixtt potrar dilear chodd borem zatolem. Hi amchi vinonti tumi tanche mukhar manddchi. Tachi Gonvlliki Chitt Pastoral Letter don-ui bhasamni vachun mell’li mhunn tankam ami upkari. Osli xikovnn vachun amchi axa. Tumkam-i xabaski.
Fatima Fernandes,
Narva

Purtugez kaide bhaxantor korche
M.S; Fattle pavtti V.Ixtt-acher V. Mirandan boroun Purtugez kaide Konknnin-tlean ani Inglezintlean bhaxantor korche mhunn suchoilam te suchovnnek mhozo tenko. Khorench loka-chea bhattanche ani ghoranche kaide Purtu-gezin aslolean atan-chea lokak ani advogadank porian kottin zata. Dekhun amchea sorkaran hacher lokx ghalunk zai ani te kaide bhaxantor korunk upai gheunkuch zai. Dusri gozal mhonnlear, Registo Civilan vo Sub Registrar Ofisantle daklleanchim pustokam sarkim pinzun geleant ani lokachim zolmachim zaum mornnachim sertidanvam kaddtolo zalear borench kottin zata. Odhikari lokak aiz ie, faleam ie kortat. Tea bhair pustokanchi manddavoll sarki na oxem mhonnlear fott zaunchi na. Hacher-ui Mukhel Montri Kamat baban fikir ghetlear borem. Gõyant Purtugez zanno aslole adle Advogad ani Zuiz-ui asat tannim hem kam’ kelear tancho vavr ek monument koso urtolo.
Sebastiao Vaz,
Goa Velha.

Bharotan Bindra sarke anik-ui ‘shooter’ toyar korche
M.S; Abhinav Bindra Beijing xarantlea Olympik khellant boroch porzoll’lo ani Bharotak tannem Bhangrachi Medal zoddun ghetli mhunn Bharot des khoxal zalo. Sorkar kitlo murgottlo, Raxttrpoti Xmti. Pratibha Patel xamaim natvak poxeta te porim Bindra babak opurbayen vengoilo ani poxelo tem soglleamni pollelem. Itlench kelear puro zaina. Ekleanuch ekuch pavtt bhangra medal ghevn nanv zoddlem ani magir dusri Olympik zaisor jhemen bhormeunk upkarona. Atam thavn Abhinav Bindra porim anik-ui khellgoddi Bharotan toyar korche. Tankam favo tem ut’tejon diunchem. Jevnna-khannachi pora-mos korchi. Tednach desak bore mozbut khellgoddi melltole.
Anthony Fernandes,
Kuddka.

Bosi-mandd ibadd zaleat
M.S; Gõyant zaitea svatancher bosi-mandd sarkech ibadd zaleat ani bosi manddavelean bhair sortana doriant lharancher halta-dholta koxem dista. Ponnjecho bosi-manddar khonni poddleat ani udok bhorta. Kadamba Mha-mondollan hacher lokx ghalunk zai. Durusti kortana promannikponnan kam’ korunk gorjechem. Pro-mannikponn naslear khoinchich vost sarki zaitxi na. Ani zali-i zalear ti togpachi na. Adlea kallar amchea Kunnbi ani Gauddi somazachea vavraddeamni kel’lo vavr ani bandavolleo azun tanchea koxttamni kel’lea vavrachi govai ditat. Ho lok tednam duddvanche axek nhoi, punn aplea vavrachea vhoddponna ani obhimana khatir kortale. Oslem jivit atanchea vavraddeam modem disti poddona. Dusreacho vavr kortat to togpa sarko zaunk zai. Hem korunk promannikponn aspachi goroz. Atancho vavr aiz kelo faleam ibadd zalo. Bandkamam choltat, kitlo belos cholta, favo toslo ‘material’ vaprinant, favo titlea mapan vostu ghalinant. Odhikareamni hem polleupachem.
Luis Fernandes,
Karambole.

Tumchea borovpeank xabaski
M.S; V.Ixtt potracher adinch thavn zannvayeche ani bore borovpi aplim borovpam boroun amkam zaiti zannvai ditat mhonn ami tankam xabaski diunk favoch. Tomazinho Cardoz, Felix Cruz, Bonaventure D’Pietro, Nevel Gracias, Ave Maria, Almir de Souza ani Pio Esteves hanchim borovpam amkam bhovch bore lagtat. Tanchim boroupam ruchik ani zannvai ditat toslim astat. Punn zaito temp zalo Pri. Almir de Souza-n aplim borovpam kiteak bond keleant? To Gõyant na? Tannem lhan-lhan kitlinch pustokam chhapun amkam dileant, tor atam tachim borovpam Ixtt potracher kiteak ienant, tim vachunk mellonant ani kitem unnem zal’le porim amkam dista. Adle amche fanki borovpi Pri. Moren de Souza, Pri. Antonio Pereira, Pri. Antonio Souza ani Pri. Nicolau Pereira babdde sorle ani amkam vachpeank durboll korun gele. Dr. Bicaji Ganecar asa tannem voizki mollar boroilear khup faideachem zata. Borovpi asat tannim ani novea borovpeamni fuddem sorun Konknnint borovnk xikchem mhunn magnni.
Noel de Souza,
Aldona.

Gõycho sorkar halta ki haloitat?
M.S; Gõycho sorkar halta-dholta ki haloitat- dholoitat mhunn hea disamni khobro choltat. Khorem fott tem mhaka khobor na. Punn jem kitem rup amkam disun ieta tache pormannem dubav koso lagta. Panch vorsancho kall tor bhoromsor sorkar sodrer dovrunk zaina zalear amchem anik vhoddponn koslem? Zal’lea panch vorsank oslich got amchea rajkoronnant cholta; lok atam vittela. Hem fokot zata tem girestkayek lagun. Amche amdar ani montri fokot girst zaunk axetat, tankam porjechi seva lagona. Zo monis lokachi seva korta to tankam naka zata, promannikponnan choltole monis aslear heram amdarank ani montreank addkholl zata. Dekhun borea mon’xank kaddun uddovpak nettan choltat. Gõyant veta thoim bhroxttachar disti poddta. Je meren bhroxttachar ani girestkayechi axa vosta te meren nagrikank bore-ponn melloxem na.
J. Mascarenhas,
Kudd’ttore.

Rosto ibaddla
M. S; Fatordda thavn Moddganv vetolo rosto boroch ibadd zala ani khonnkullam poddleant. Lagu zatolea odhika-reamni bhov korun Bhovxik Bandkam’ Khatean vavr choltana zababdaren polleunchem.
Lucas Dias,
Fatorda

Monday, February 2, 2009

Devnogri lekh konn vachta?

Vachpi Boroitat

Rosteancher 85% obsoeg vaddleat
M.S; Gõyant hea vorsa rosteancher zaleat team obsoegam modem 85% obsoeg vegan choloitat taka lagun zaleat mhonn sangtat. Rosteancher tor pulis asta, torui astana amche tornnate apleo motor-saikoleo ani motoram chodd rosten choloitat, rostear konn cholun vetoleachi te porva korinant. Raxttrik margancher nettan choloitat toxem voltancher pavtoch kitem kortat mhonn tankanch khobor asona. Rostin gaddio choloitoleancher pulisen chotrai dhorunk chodd goroz asa. Ttrefikeche kaide nokot tankam cholovpachem lisens divnk favona. Zaite pavtti kumparponnam korun cholovpachim lisensam ghetat ani magir lhan bhurge porian motoram choloitat. Zalear obsoeg zainastana koxe urtole?
Edward Fernandes, Mhapxem.

Zimbabwentlea loka vixim kalliz oddta
M.S; V.Ixtt-achea fatllea ankachea poilea panar tumi Zimbabwechea desantlo durboll lok jevonn na zavn sukem xenn aplea jevnnant misoll korun khata tem aikun kalliz amchem churchurlem. Osli poristhiti Saiba dusmanank legun nirmum naka mhonn tonddantlim utram bhair sorlim. Amche dolle pavtat, punn hat pavonant. Devanuch tanchi doya korchi. Caritas Sonvsthek amche dhin’vas. Hi sonvstha Gõyant-ui zaito moladik vavr korta to ami pollela. Pri. Valerian Vaz-achea fuddariponna khal Gõyant hi sonvstha somajik vavr Pornneam Gõyant Kendrant choloita. Zimbabwechea Raxttrpotiche ani her fuddareanche dolle ugte zavn lokachi konixttai pois korunk vavurlear puro. Ekvottit Raxttramni tancher upai ghevnk Devan nirmichem mhonn amchi vinonti.
Maria Fernandes, Navele

Freddy Barbozak xrod’dhanjoli
M.S; Mungllurcho Charles Freddy Barboza Konknni Tiatr machievelo gavpi ani kolakar Dezembrache 28ver Mumboi ontorlo. Taka tiatrachea mollar Freddy Barboza nanvan vollkhotale. Tachea mornnan Konknni machiek ani tachea ixttank vhodd dukh zalem. Raia ganvchea Benedicta Fernandesa kodde kazar zal’lo. Tannem 1955 vorsa 10 Konknni tiatr borovn Mumbointlea mukhel tiatrachea ghoramni machier haddleat. ‘All India Radio’-cher to Konknni kantaram gaitalo. Toxench tannem Jacinto Vaz, Prem Kumar, C. Alvares hanchea tiatramni bhumika keleat. Poilech pavtt 1960 vorsa `Fuddar’ tiatr Gõyant dakoilo. ‘Amchem Noxib,’ ‘Nirmonn,’ ‘Boglantt’ toxench don telefilmamni ‘Faxi Mogachi’ ani ‘Suttka’ hantum tannem kolevont bhumika keleat. Tache vorvim khup tornnate Gulfa desamni nokreank pavleat. Devan Freddyk sorgar sasnnachem sukh favo korum.
Alfonso Bond Braganza, Mhapxem.

Devnogri lekh konn vachta?
M.S; Fattlea don ankancher devnogrint boroil’le lekh tumi ‘V.Ixtt’-acher uzvaddaileat, te mhoje sarkea devnagri zanno aslole vachtole, punn kitle zann asat tem mat sangunk hanv xokonam. Hanvem tumkam fon kelo tednam Bradar Mirandan mhaka zap dili, tednam hanvem taka hoch proxn vicharlo, Tannem mhaka sanglem atam iskolamni bhurgim devnagri xiktat ani tim devnagrintlean borim vachtat. Hem sangtana tannench fuddem mhonnlem: Atanchim bhurgim iskolant devnagri xiktat, punn uprant tim devnagri kitlixi vachtat tem sangunk matr dubavachem. Khorench, amcheach ghorant hanvem bhurgeank ‘V.Ixtt’-acher ailolo lekh vach mhonn sanglem tednam tannim potr ghetlem ani ek-don laini vachun potr mezar uddovn gelim. Hantum kitem mhonnchem? Potracho zago ibadd. Eka vellar ‘V. Ixtt’-an devnagrint lekh uzvaddail’le mhonnpak matr upkarot. Toch lekh Romint boroilear chodd vachpi vachtole asle. ‘V.Ixtt’ potr chodd zannto lok vachta mhonn monant dhorchem.
Caetano Mascarenhas, Aldona.

Boballa add satollem
Gõyche Mumboi Unchle Nitisobhechea margdorxona pormannem Ut’tor Gõyant `Noise Pollution’ Somiti ghoddun haddlole Nagrik Somiticho hanv vangddi. Kalangutt-Baga dorya kinarevelea vattarant songitacho boball zata mhonn odhikareank kolloilem, punn odhikareamni aple kan bhere kele. Pulisek tokrar keloleachem ghor kaim tovnaxeamni fatrailem. Hanv azun-ui hea boballachea produxonna (pollution) add zhuztam, punn koslench boreponn mellunk na.
Floriano Lobo, Moira

Gõycho sorkar halta ki haloitat?

Vachpi Boroitat

Mha Gonvlli-Bapacho Sondex
M.S; Agostache 17ver Niti ani Xanti khatir amchea Mha Gonvlli-Bapan dil’lo sondex justuch vellar amkam vachunk mell’lo. Osle sondex V.Ixtt-ar dilear Gõychea toxench bhailea-i chodd lokak vachunk mellta. V.Ixtt hem satollem Pilar thavn uzvadda ieta mhonn tem Pilarchench oxem chintunk favona. Tem potr Gõyche Arkidiosezintlem Katolk potr, tacher zaiteô Katolk khobrô ietat, jeo amkam dusrea disalleancher mellonant. Konknni vachtoleam khatir amchea Mha Gonvlli-Bap Filipe Neri Ferrao-n aplo sondex dita tednam Konknnintuch boroun V.Ixtt potrar dilear chodd borem zatolem. Hi amchi vinonti tumi tanche mukhar manddchi. Tachi Gonvlliki Chitt Pastoral Letter don-ui bhasamni vachun mell’li mhunn tankam ami upkari. Osli xikovnn vachun amchi axa. Tumkam-i xabaski.
Fatima Fernandes,
Narva

Purtugez kaide bhaxantor korche
M.S; Fattle pavtti V.Ixtt-acher V. Mirandan boroun Purtugez kaide Konknnin-tlean ani Inglezintlean bhaxantor korche mhunn suchoilam te suchovnnek mhozo tenko. Khorench loka-chea bhattanche ani ghoranche kaide Purtu-gezin aslolean atan-chea lokak ani advogadank porian kottin zata. Dekhun amchea sorkaran hacher lokx ghalunk zai ani te kaide bhaxantor korunk upai gheunkuch zai. Dusri gozal mhonnlear, Registo Civilan vo Sub Registrar Ofisantle daklleanchim pustokam sarkim pinzun geleant ani lokachim zolmachim zaum mornnachim sertidanvam kaddtolo zalear borench kottin zata. Odhikari lokak aiz ie, faleam ie kortat. Tea bhair pustokanchi manddavoll sarki na oxem mhonnlear fott zaunchi na. Hacher-ui Mukhel Montri Kamat baban fikir ghetlear borem. Gõyant Purtugez zanno aslole adle Advogad ani Zuiz-ui asat tannim hem kam’ kelear tancho vavr ek monument koso urtolo.
Sebastiao Vaz,
Goa Velha.

Bharotan Bindra sarke anik-ui ‘shooter’ toyar korche
M.S; Abhinav Bindra Beijing xarantlea Olympik khellant boroch porzoll’lo ani Bharotak tannem Bhangrachi Medal zoddun ghetli mhunn Bharot des khoxal zalo. Sorkar kitlo murgottlo, Raxttrpoti Xmti. Pratibha Patel xamaim natvak poxeta te porim Bindra babak opurbayen vengoilo ani poxelo tem soglleamni pollelem. Itlench kelear puro zaina. Ekleanuch ekuch pavtt bhangra medal ghevn nanv zoddlem ani magir dusri Olympik zaisor jhemen bhormeunk upkarona. Atam thavn Abhinav Bindra porim anik-ui khellgoddi Bharotan toyar korche. Tankam favo tem ut’tejon diunchem. Jevnna-khannachi pora-mos korchi. Tednach desak bore mozbut khellgoddi melltole.
Anthony Fernandes,
Kuddka.

Bosi-mandd ibadd zaleat
M.S; Gõyant zaitea svatancher bosi-mandd sarkech ibadd zaleat ani bosi manddavelean bhair sortana doriant lharancher halta-dholta koxem dista. Ponnjecho bosi-manddar khonni poddleat ani udok bhorta. Kadamba Mha-mondollan hacher lokx ghalunk zai. Durusti kortana promannikponnan kam’ korunk gorjechem. Pro-mannikponn naslear khoinchich vost sarki zaitxi na. Ani zali-i zalear ti togpachi na. Adlea kallar amchea Kunnbi ani Gauddi somazachea vavraddeamni kel’lo vavr ani bandavolleo azun tanchea koxttamni kel’lea vavrachi govai ditat. Ho lok tednam duddvanche axek nhoi, punn aplea vavrachea vhoddponna ani obhimana khatir kortale. Oslem jivit atanchea vavraddeam modem disti poddona. Dusreacho vavr kortat to togpa sarko zaunk zai. Hem korunk promannikponn aspachi goroz. Atancho vavr aiz kelo faleam ibadd zalo. Bandkamam choltat, kitlo belos cholta, favo toslo ‘material’ vaprinant, favo titlea mapan vostu ghalinant. Odhikareamni hem polleupachem.
Luis Fernandes,
Karambole.

Tumchea borovpeank xabaski
M.S; V.Ixtt potracher adinch thavn zannvayeche ani bore borovpi aplim borovpam boroun amkam zaiti zannvai ditat mhonn ami tankam xabaski diunk favoch. Tomazinho Cardoz, Felix Cruz, Bonaventure D’Pietro, Nevel Gracias, Ave Maria, Almir de Souza ani Pio Esteves hanchim borovpam amkam bhovch bore lagtat. Tanchim boroupam ruchik ani zannvai ditat toslim astat. Punn zaito temp zalo Pri. Almir de Souza-n aplim borovpam kiteak bond keleant? To Gõyant na? Tannem lhan-lhan kitlinch pustokam chhapun amkam dileant, tor atam tachim borovpam Ixtt potracher kiteak ienant, tim vachunk mellonant ani kitem unnem zal’le porim amkam dista. Adle amche fanki borovpi Pri. Moren de Souza, Pri. Antonio Pereira, Pri. Antonio Souza ani Pri. Nicolau Pereira babdde sorle ani amkam vachpeank durboll korun gele. Dr. Bicaji Ganecar asa tannem voizki mollar boroilear khup faideachem zata. Borovpi asat tannim ani novea borovpeamni fuddem sorun Konknnint borovnk xikchem mhunn magnni.
Noel de Souza,
Aldona.

Gõycho sorkar halta ki haloitat?
M.S; Gõycho sorkar halta-dholta ki haloitat- dholoitat mhunn hea disamni khobro choltat. Khorem fott tem mhaka khobor na. Punn jem kitem rup amkam disun ieta tache pormannem dubav koso lagta. Panch vorsancho kall tor bhoromsor sorkar sodrer dovrunk zaina zalear amchem anik vhoddponn koslem? Zal’lea panch vorsank oslich got amchea rajkoronnant cholta; lok atam vittela. Hem fokot zata tem girestkayek lagun. Amche amdar ani montri fokot girst zaunk axetat, tankam porjechi seva lagona. Zo monis lokachi seva korta to tankam naka zata, promannikponnan choltole monis aslear heram amdarank ani montreank addkholl zata. Dekhun borea mon’xank kaddun uddovpak nettan choltat. Gõyant veta thoim bhroxttachar disti poddta. Je meren bhroxttachar ani girestkayechi axa vosta te meren nagrikank bore-ponn melloxem na.
J. Mascarenhas,
Kudd’ttore.

Rosto ibaddla
M. S; Fatordda thavn Moddganv vetolo rosto boroch ibadd zala ani khonnkullam poddleant. Lagu zatolea odhika-reamni bhov korun Bhovxik Bandkam’ Khatean vavr choltana zababdaren polleunchem.
Lucas Dias,
Fatorda