Friday, April 10, 2009

Mog Mogan Vaddta


Mog Mogan Vaddta

Udka vinnem doriak mol na, uzvadda vinnem suriak valor na, fulam vinnem zhaddak suropai na toxench moga vinnem mon'xak orth na. Mog korunk ani mog gheunk hantunuch mon'xachi sopurnn khoxalkai asa, ani hich khoxalkai onnbhovunk monis axeta. Mog mhollear pon’ttentlem tel, zache vorvim pon’tti zollti ani uzvaddit urta. Mog mhollear mukhel chavi, zache vorvim sogllim khoxalkayechim daram ugtim zatat. Mog korunk (create) zaina, punn to apunnuch zata. Fulam apunn zaun fulunk zai, tednach tachi sobitai chodd vell togta. Punn amchea hatamni fuloilolea fulachi sobitai rokddich bavta. Dusrea utramni, mog konnacheanuch vikto gheunk zaina, punn to fukott mellta. Ani fukott mell'lolo mog khoro mog. Punn mog hea utracho veglloch somoz apnnailolo amkam dixtti poddta. Mogachea nanvan, mogacho fog ani fogacho bhog zal'lo dixtti poddta. Punn khorea mogacho orth kitem?
Tuvem tujea jivitant kednam mog kela? Oxem konnak vicharit zalear, 'na' oso zobab amkam melltolo. Mog hem utor aikoloearuch, amchim tornnatim chedde-cheddvam modlo mog mhonn somzotat. Mog mhollear ek khor bhavna, zache vorvim tujem kalliz, dusrea kallzak bhett'ta. Mogachi kholai somdira itli khol, tacho thav amchean gheunk zaina, punn to fokot onnbhovunk zata.Udok mon'xak jiv dita ani jiv kaddta, toso mog mon'xak jiv dita ani jiv kaddta. Mog nasloleak mog dilo zalear, taka jiyeupacho novo orth mellta punn, mogan jiyetoleacho mog sanddlo zalear, taka anik jiyeupachi koslich umed aschi na. Zonn ekleak mogi asta, magir tea mogiachem rup khoinchem-i asum. Cheddeak-cheddvachem, ixttak ixttachem, avoi-bapaik bhurgeanchem, bhavnanchem, bhurgeank xemai-xepaichem vo avoi-bapaichem, adi. Oso mogiacho veg-vegllo somoz asa. He nodrentlean ami soglim mogianch.
‘I LOVE YOU’, hanv tuzo mog kortam him utram aiz sovai zaleant. Konn kannak-ui mhonnta ani fottoita. Him utram cheddvachea kallzant rig korunk ek 'password' koxem zalam. Hea utrantlo orth kitlo moladik to aichea mog kornnaramni somzun, vaprunk zai. “Mog mogan vaddta” hem sot. Karonn aidonantlem udok vaddounk udkachi goroz, punn anik kitem-i ghalun udok vaddounk chintlem zalear, udkachi nitollsann vetoli. Toxench mog, mog diunuch vaddounk zai. Ragan-krodhan mog vaddona punn mogachi nitollsann vochun mogacho thoinch xevott zata.
Fattich amchea vorgantlea folkeacher (board), “love is blind” him utram vachun mhojem mon chintnamni ghuspolem. Tench vachun mhozo ek sangati oxem udgarlo, “love is blind” mhonnttat ani 'blindly’ kazar zatat.” Oi, mog kudd'ddo ani kudd'ddeaponnanuch kazar zavop mhollear, khorea mogacho xevott. Karonn, mog zata tednam khoincheach ani koslech vostuchi vo gunnanchi allabondi asona, punn don-ui mon’xam eka-mekachea gunnank soddun, ogunnak kudd'ddim zatat. Zaite pavtti oxi got zal'li amkam mell'lea astoli ki, nhovro kallo vo boro dispi nhoi, punn vokol gori-pitt ani rupan bhangar. Hanche modem itli ontor ason-ui tim koxim mogant poddunk xoktat? Hoch proxn magir amkam suttavo zaina. Magir ho proxn vokol-nhovreakuch vicharlear, tanche-i lagim ghoddie tuka zap diunk zaunchem na, karonn ho zaun asa mogacho jadu, to konnakuch somzona, punn dogaincheanuch to onnbhovunk zata. Mhojea onnbhova pormannem, monis kitlo-i sobit vo sundor diso, tacho mog ani tachi avodd tachea bhitorlea kallzacheruch adarloli asta.
Aichea somazant amkam zaite mog korpi bhett'tat punn mogall kallzache thoddech astat. Mog korop ani mogall zavop hem vegllem. Mon'xak ghoddie mog zait, punn ho mog koso dakoll korpacho hachi zannvikai nasot zalear, koslo faido? Jivitant mogall zaun mog jikhun ghevop hantum vegllich umed asta.

Roman Rodrigues

Konknni tiatrachi Akademi sthapli


Mog Mogan Vaddta

Udka vinnem doriak mol na, uzvadda vinnem suriak valor na, fulam vinnem zhaddak suropai na toxench moga vinnem mon'xak orth na. Mog korunk ani mog gheunk hantunuch mon'xachi sopurnn khoxalkai asa, ani hich khoxalkai onnbhovunk monis axeta. Mog mhollear pon’ttentlem tel, zache vorvim pon’tti zollti ani uzvaddit urta. Mog mhollear mukhel chavi, zache vorvim sogllim khoxalkayechim daram ugtim zatat. Mog korunk (create) zaina, punn to apunnuch zata. Fulam apunn zaun fulunk zai, tednach tachi sobitai chodd vell togta. Punn amchea hatamni fuloilolea fulachi sobitai rokddich bavta. Dusrea utramni, mog konnacheanuch vikto gheunk zaina, punn to fukott mellta. Ani fukott mell'lolo mog khoro mog. Punn mog hea utracho veglloch somoz apnnailolo amkam dixtti poddta. Mogachea nanvan, mogacho fog ani fogacho bhog zal'lo dixtti poddta. Punn khorea mogacho orth kitem?
Tuvem tujea jivitant kednam mog kela? Oxem konnak vicharit zalear, 'na' oso zobab amkam melltolo. Mog hem utor aikoloearuch, amchim tornnatim chedde-cheddvam modlo mog mhonn somzotat. Mog mhollear ek khor bhavna, zache vorvim tujem kalliz, dusrea kallzak bhett'ta. Mogachi kholai somdira itli khol, tacho thav amchean gheunk zaina, punn to fokot onnbhovunk zata.Udok mon'xak jiv dita ani jiv kaddta, toso mog mon'xak jiv dita ani jiv kaddta. Mog nasloleak mog dilo zalear, taka jiyeupacho novo orth mellta punn, mogan jiyetoleacho mog sanddlo zalear, taka anik jiyeupachi koslich umed aschi na. Zonn ekleak mogi asta, magir tea mogiachem rup khoinchem-i asum. Cheddeak-cheddvachem, ixttak ixttachem, avoi-bapaik bhurgeanchem, bhavnanchem, bhurgeank xemai-xepaichem vo avoi-bapaichem, adi. Oso mogiacho veg-vegllo somoz asa. He nodrentlean ami soglim mogianch.
‘I LOVE YOU’, hanv tuzo mog kortam him utram aiz sovai zaleant. Konn kannak-ui mhonnta ani fottoita. Him utram cheddvachea kallzant rig korunk ek 'password' koxem zalam. Hea utrantlo orth kitlo moladik to aichea mog kornnaramni somzun, vaprunk zai. “Mog mogan vaddta” hem sot. Karonn aidonantlem udok vaddounk udkachi goroz, punn anik kitem-i ghalun udok vaddounk chintlem zalear, udkachi nitollsann vetoli. Toxench mog, mog diunuch vaddounk zai. Ragan-krodhan mog vaddona punn mogachi nitollsann vochun mogacho thoinch xevott zata.
Fattich amchea vorgantlea folkeacher (board), “love is blind” him utram vachun mhojem mon chintnamni ghuspolem. Tench vachun mhozo ek sangati oxem udgarlo, “love is blind” mhonnttat ani 'blindly’ kazar zatat.” Oi, mog kudd'ddo ani kudd'ddeaponnanuch kazar zavop mhollear, khorea mogacho xevott. Karonn, mog zata tednam khoincheach ani koslech vostuchi vo gunnanchi allabondi asona, punn don-ui mon’xam eka-mekachea gunnank soddun, ogunnak kudd'ddim zatat. Zaite pavtti oxi got zal'li amkam mell'lea astoli ki, nhovro kallo vo boro dispi nhoi, punn vokol gori-pitt ani rupan bhangar. Hanche modem itli ontor ason-ui tim koxim mogant poddunk xoktat? Hoch proxn magir amkam suttavo zaina. Magir ho proxn vokol-nhovreakuch vicharlear, tanche-i lagim ghoddie tuka zap diunk zaunchem na, karonn ho zaun asa mogacho jadu, to konnakuch somzona, punn dogaincheanuch to onnbhovunk zata. Mhojea onnbhova pormannem, monis kitlo-i sobit vo sundor diso, tacho mog ani tachi avodd tachea bhitorlea kallzacheruch adarloli asta.
Aichea somazant amkam zaite mog korpi bhett'tat punn mogall kallzache thoddech astat. Mog korop ani mogall zavop hem vegllem. Mon'xak ghoddie mog zait, punn ho mog koso dakoll korpacho hachi zannvikai nasot zalear, koslo faido? Jivitant mogall zaun mog jikhun ghevop hantum vegllich umed asta.

Roman Rodrigues



_________________________________

Konknni tiatrachi Akademi sthapli

Gõykaranchi khup kallachi ievzonn Tiatr Akademi sthapunk asli ti xekim atam purai zali. Atam he Akademi udexim 117 vorsanchea tiatrachea vavrak mhotv vaddtolem ani tiatracho-i dorzo voir sortolo, oxi opekxa zalea. Konknni tiatranchim boroupam xudh ritin zaunchim mhonn amkam dista. Adle tiatrist apnnak somzota ani upkarta toxem tiatrachem boroup kortale. Tiatrachim sogllim boroupam - Romi vo devonagori zaum, promann ritin asunk he Akademichea vavurpeamni vavurchi goroz asa. Na tor bexttench nanvam purtench kam’ kelem ani aplem sadoilem mhonnlear Akademicho vavr nirfoll zaunk favona. Amcho fanki tiatrist Tomazinho Cardozo baban hacher chotrayen lokx diunchem. Osli Akademi ghoddun haddpachi tachich ievzonn oxem hanv somzotam. Tachea fuddariponna khal Akademicho vavr nettan fuddem vetolo, ani Gõycho tiatr unchlea dorjear pavtolo mhonn axa ballgitam.

Jeremias Furtado
Sangolda



Gõykaramni montri-amdaranchea
zallant poddchem nhoi


Zaite pavtti Gõykaranchea susegadponnacho faido kaddun amchea Gõykarank amdaramni zaum montreamni fottoileat, na zalear fottoupachim kamam korun kaddleant. Atam Gõykaramni sadur ravpacho vell aila. Lokacheo svato ani ghoram vikunk fuslaileant. Karonn, Mumboiche ani Dil’liche bildor Gõyant yeun ordea molan svato ani dongor xetam gheun apunn girest zaun gele. Bhailea lokak haddun Gõyant bhorlo. Gõy atam sarkench padd zalem mhonnlear mhoji fott zaunchina. Europacho ani sonvsarantlea onek desancho lok Gõychea nisorgachi sobitai polleunk ani jivak sukh somadhan bhogunk ietalo; punn atam Gõyant nisorguch disti poddona, bogor imaroti-imaroti distat mhonn adim Gõyant ietale te Europi lok sangun dukhi zatat. Gõyant jeo imaroti bandleat teo togpacheo nhoi, tancheo bandavolleo pollelear bhirantuch ieta. Bhroxttachar tantum misoll zala; na tor tea imarotincho bhesuch amkam xiddkaunnechem chitr dakoita.

Joseph Carvalho, Mumbai



Mandovi nodint kitle kasino?

Fattlea satolleant tumi V.Ixtt-achea poilea panar Mandovi Nodint kitle kasino mathallea khal ek khobor diun vichar kela. To vichar boro asa. Mhojea-i monant tosloch vichar ietalo. Gõychea lokan itlo virodh kela ani kasinocher khorayen boroilam astana-i amchea sorkaran panch kasino botti haddloleo ani atam sovi ubi kelea mhonntoch hem bezababdarechem kam’ nhoi, tor anik kitem mhonnchem? Nokreo zai mhonn koslo-i udyog suru korum ieta zalear borem zalem. Hea udyogam vorvim Gõyant boreponn ietolem tea poros vaitt chodd ietolem mhonn sangtat. Tea xivai, Ponnjeche Mhanogorpalikeche kocherint-ui goddbodd zalo mhonn ami aikolam. Gõykarank xantin jiyeupak hea fuddem mellchem na kai dista. Sorkar lokak naka asloleo vostu kiteak mhonn haddta tench somzona. Dekun Mukhel Montri Digambar Kamatan hacher bariksannen lokx ghalchem ani aplim panvlam ubarchim mhonn amchi vinonti.

Jerry Fernandes
Vasku




Dhargal `sports City-k lokacho virod

Peddnem talukentlea Dhargal ganvant ‘Sports City’ vo khellam moidan komplex bandpachi ievzonn cholta taka thoinchea lokacho boroch virodh zala. Kiteak, osle motte- motte komplex bandun ganvchea lokak faido chodd zaupacho na; faido zatolo to amchea vhodd-vhodd babank. Tanchim borim bolsam bhortolim. Soglea zageancher oslich got zalea tem ami pollelam. Hangasor-ui kainch vegllem zaunchem na. Montreancho ani amdarancho adar gheun dusre vhoddle monis apli girestkai vaddoitat. Dhargalcho lok aplim xetam kamais korun jiyetalo ani aplem udarposonn kortalo. Atam hea xetanche zomnicher khellam moidanam ani komplexam bandun thoinchea lokak odikuch durboll kortole. Dekun hea lokan he ievzonnek virodh kela. Punn hi ievzonn fattim kaddtit vo ti aple podven fuddem vhortitxem dista. Karonn, podveche monis sorkarak haloitat ani aplem kam’ korun kaddtat. Durbollanchi doya korpachem mon atam kiteak bigoddlam vo durbollanchea nanvan aslolech odik girest zaunk kiteak vavurtat?

Sachin Pednekar, Peddnem

Vachpi Boroitat - V-Ixtt

Vachpi Boroitat

Ram Sena vixim
chotrai dhorchi
Gõychea sorkaran Ram Senacher bondi ghalea mhonn soglleank borem dislem. Punn itleanuch ogem ravlear upkarchem na. Kiteak, tacho fuddari Pramod Muthalik apli tozvit korun fattlea darantlean bhitor sorpache proyotn kortoloch. Amche thodde monis aiz ek, faleam dusrem korpache asat. Te rokddech bhultat ani magir fostat. Adim oxech fosleat. Amcho Ghor Montri Ravi Naikan dhorlea ti vatt bori asa. Kortat tem kam’ promannikponnan kelear folladik zata, na tor tacho porinnam’ veglloch zaunk pavta. Dusri gozal, montreamni ani amdaramni aiz ek, faleam aplea faideachem polleun kortat tem matr vaitt, lokak fottoupachim kamam korchim nhoi. Toxem korun Gõychem zaitench padd zait veta. Hache vixim Gõykaramni chotrai dhorchi.
Pedro Fernandes,Verna

Sudaropachea nanvan
fuddarachem nisonnton

Gõyant sudarop korchea nanvan zaiteoch ievzonneo voir sortat. Sorkaracho Regional Plan gorje bhailo, to Gõychea sudaropacho nhoi mhonn soglleankuch dista. Gõy soimbanuch nisorgachem.Tachem sudarop korpachi gorozuch nam. Fokot nokream khatir karkhanneanchi chodd goroz. Atam sudarop korpachem kam’ cholta tem amchea faideachem nhoi, ponn nisonnton korpachem. Imaroteo bandun bhailea lokak haddun hangasor koslem sudarop zatolem? Bhailea lokak haddun Gõychi lokvosti vaddoitat; Gõykarank kainch faideachem zaina, ponn khup vaitt ieta ani ailam tem amchea dolleamni ami polletanv ani fuddarak ietolem tacher-ui amchi nodor veta. Ganvamni kochro vaddta, zomnintleam udok ibadd zata, sondasachea septik tenkanchem mhellem udok jirun bayom ibadd zaleo, hem vhoddantlem vhodd noxtt uprasta. tem atam konnak disona, punn fuddarak gomtolem. Mhargai vaddun veta, Gõykaranchem Gõykarponn nattak zata. Gõyantle zaite Gõykar bhailea ganvamni asat, punn tankam thoim zai toxem korunk mellona; hangasor bhailea lokak zai toxem korunk odik podvi mellta.
Basil Carvalho, Mhapsa

Lok Sobhecheo vinchnnuko

Thoddeach disamni Gõyant Lok Sobhecheo vinchnnuko zatoleo. Konnak vinchun kaddun Lok Sobhent dhaddcho ho ek motto proxn. Gõykaramni bhov chotrayen aplem mot ghalchem. Zaite zann amchea darancher ietole haka mot di, taka mot di mhonn sangtole. Zo monis desache Ghottnneche nem’ samballta ani sekular monacho, sekular chintpacho, dhormvad korina vo dhormvadachea monacho nhoi teach mon’xak vinchun kaddcho. Desant, ganvant rajyant duspotticho motbhed korina, lokachea borea khatir vavurta, zalear polleunk zai. Katolk Gonvlli-Bapamni mhotvachem margdorxon dilam tem monant dhorpachem ani tacher kholayen niyall korpacho. Tea margdorxona pormannem ami motam diunk vavurlear desak bore fuddari melltole. Ami vinchun kaddtanv vo motam ghaltanv tacheruch konn amdar vo khasdar nivddun ieta, mhonntoch boro vo vaitt ievpachi zababdari dor motdaracher tharloli asa. Hi zababdari ami fikirin pallum-ia.
John Serrao, Moddganv

Nennarponn

Saxttintle boliek neay diyai hea mhatallea khal S.M.Borges-an boroiloli chitt vachli. Dhormik borpavollint vaporloli boli ani xikxonnik mollar vaporloli boli hanchi Borges bab tullna korta tem polleun hansunk ailem. Kristi dhorm’ Gõyant Purtugezamni haddlo. Mhojea bhurgeponnar, Gõyche suttke adim, Gõyantlea igorzamni dhormik borpavoll Latin bhaxen asli. Ami Misak vetale punn padri kitem mhonnta ani ami kitem zabab ditanv tacho amkanch orth somzonaslo, kiteak ti soglli borpavoll Latin asli. Somzonasloli bhas asli torui xekddeamni vorsam amchea lokan Kristi dhorm’ rakhun dovorlo. Itlench nhoi, dis, mhoine ani vorsam sortat titli Kristi porza vaddot geli. Ek utor porian somzona tosli amchea dhormachi bhas mhunn lokan Kristi dhorm’ soddlona. Hachem karonn, khoinchea-i mon'xachim dhormik bhavnam bhaxecher, boliecher vo lipicher adarun asonant. Dhormik bhavnam fokot bhavarthacher adarun asta. Tea khatir dhormik borpavoll ani dusri borpavoll ekamekak sor korop mhonnche vhodd nennarponn!

Tomazinho Cardozo, Kandolle